Ännu en gäddtur till grannlandskapet avverkades under söndagen. Jag hade fått en ny del till spöt som knäcktes, och suget efter att få prova kasta och drilla fisk var högt. Eftersom diverse drycker inmundigats dagen innan kom vi inte iväg förrän rätt sent, och vi landade på vattnet vid 13-tiden. Första stället gav trots idogt nötande bara två fiskar till Janne innan vi bröt upp och flyttade oss. Väl framme vid vattnet har vi fin pålandsvind, och förhållandena är "gäddiga". Vi delar på oss, och jag hinner bara göra två kast innan en fin gädda i 4-5 kilosklassen tokhugger och fräser iväg för fulla muggar. Tar en stund innan den ger upp och jag kan kroka av den. Det är fin fart i sommargäddorna. Tappar en till innan jag möter upp med Janne.
Vi funderar att ge oss för dagen, men jag vill ge det ett par kast till. Lägger några kast och ännu en fin gädda drar i sig flugan och kämpar ursinningt innan jag får in den. Janne blir genast sugen och vadar ut igen. Tar inte lång stund förrän en gädda fattar tycke för Jannes fluga. Nåra kast senare får Janne hugg igen, och när han skall greppa fisken hör jag ett "knaaak" och ett "Nej!" från Janne. "gick spöt av?" , "Nej" svarade Janne, samtidigt som fisken vrider sig och Jannes spö går av med en ljudlig smäll.
Är summan av alla missöden konstant? Efter att ha varit ute med båten utan att få jack i propellern så är det något annat som går sönder. Förra gången mitt spö. Eller har det att göra med att vi de senaste två turerna inte haft med "Lycka Till" snapsen? Mycket oroväckande är det iallafall.