Så var man tillbaka från en vecka i Lofoten, närmare bestämt Nappstraumen. Detta är ett nytt resmål som Nordic Sea Angling har på sin repertoar. Denna gång var det grabben och frun som följde med för att uppleva naturen, fisket och den fantastiska luften.
Hur var då resan? Tre saker sticker ut under denna veckan. Det första är en kväll då vi kommit i hamn och grabben står bredvid guiden på bryggan och pekar ner i vattnet och säger: "kolla krabban!". Guiden blir eld och lågor, hämtar spö med krok, och vips ligger en fin krabbtaska på trädäcket. Grabben spottar vidare, och efter en timme ligger fyra krabbtaskor på trädäcket. I rasande tempo vaskas det fram en stor kastrull, dill, salt och vinäger. Ett par timmar senare avnjutes nykokt krabba i storstugan tillsammans med alla andra fiskande denna vecka. En blöt kväll blev det.
Den andra är de sanslösa makrillstim som kryssade runt i ytan. Det fullkomligt kokte av makrill i ytan, och stimmen var ibland flera hundra meter stora. Troligen lekande fisk, då det var svårt att få dom att hugga. Vi hade abborrspöna med för just detta, och det landades lite makrill att ätas om kvällarna. Dessutom hade jag en makrill som tog min flundrajigg....en mastig firre på över kilot som hade trekroken djupt i svalget.
Den tredje är dagen då vi ger oss ut för att fiska torsk. Frun vill känna på hur en 20+ känns. Vi driver över en platå på 55 meter som gränsar mod vatten på 70+ meter, när jag ser grabben spö smattra till tre gånger. "Torsk" tänker jag stilla medan jag fiskar vidare. " Farsan, bromsen är nog lite klent ställd" hör jag grabben säga från fören, varpå jag går fram och tar spöt för att justera bromsen som lämnar lina i rask takt rakt nedåt. När jag tar spöt känner jag att det är tvärtungt och att bromsen är nästan i botten....och nu känner jag de klassiska flundregunget. "Varsågod, det är bara att sätta press på fisken och ha tålamod" säger jag och räcker spöt till grabben.
Efter att grabben kämpat i en kvart börjar hans armar få mjölksyra och han ber om hjälp. Jag tar över och lyckas pressa fisken ett par meter upp från botten innan den simmar ner och lägger sig igen. Detta upprepas ett par gånger, och vi ser fisken på ekolodet medan vi drillar. Ett centimeter tjockt streck vid botten som vi får upp ett par meter innan den simmar ner igen och lägger sig platt. Plötsligt bestämmer sig fisken att den inte vill vara med utan simmar helt sonika ner över 70 meterskanten som om den inte märkt att den var krokad, varpå den lyckades skava av linan.
Adrenalinrusiga tittar vi på varandra med besvikelse i blicken. Vi har precis missat flundran med stort F, och jag vågar sticka ut hakan att den var tresiffrig. Medan vi står där i besvikelsen drar så frun på en grann gråsej på 8 kilo, som räddar dagen.
Summerat kan jag säga att även om vi inte drog myriarder av flundror som i Havöysund, så är detta ställe riktigt hett, och har en enorm potential, framförallt på stor flundra. Idag fick jag dessutom reda på att man tagit en flundra på 180 cm norr om Nappstraumen. Kanske det var grabbens fisk? Vi återkommer till Nappstraumen nästa år.....
Inlägg
