Fortsatt gösläge

Finn och jag var på Ringsjön i tisdags, mot bättre vetande, för att fiska gös. Vid rampen träffade vi folk som redan hade avfärdat sjön som numera ointressant. "Möjligen kan man få någon gös på trolling men på vertikaljigg är det helt kört".

Alltså måste man ju testa vertikaljigg. Efter en liten stund bugade spöna vackert för att så göra med behaglig regelbundenhet resten av eftermiddagen.

Garran är ett synnerligen väl lämpat verktyg att hantera gös med då dessa fiskar både sticks duktigt och har gällock vassa som rakblad. Dessutom är de absolut stilla så länge de hänger i Garran. Åtskilliga gösar togs upp och vändes.

Trollingwobblern fick hänga overksam i stort sett hela dagen...

Torskbonanza!

Anders hörde av sig och var sugen på att ta sin första fisketur för året. Sagt och gjort, jag var inte svårövertalad, så grejerna och en hiskelig massa bensin lastades i bilen och kosan sattes mot båten. Väl ute började vid samma ställe som gårdagen avslutades med och som gav fisk. Tji, inte ett liv. Snabbt vidare till ett område jag tidigare inte provat särskilt noga, men där andra båtar brukar cirkulera. Plötslig visar sig rejäla bulor på lodet.

Ner med grejorna och dagens första blir en grann pjäs.
Ytterligare drifter över samma område ger massvis med granna torskar mellan 3 och 6 kilo. Anders har det lite tufft, fisken verkar inte gilla hans pilkar.
När så jag hivar ytterligare fisk, så byter Anders till en röd jigg liksom jag. En och annan fisk kommer upp.
Efter tveksam inledning och ett "nja, den där jiggen verkar inte fungera..." från Anders så suger det i hans grejer. Ordentligt. Efter en rejäl fight sätts gaffen i en 12 kilos kluns i prima kondition.
Fisket blir sedan bara bättre och bättre. Bulorna är många, och till sist ger vi upp och beger oss hem för att rensa fisk mitt när fisket är som bäst. Helt enkelt en riktigt fin dag på sundet.

Makrillen lyste i vanlig ordning med sin frånvaro.

Kvällstorsk

Efter att ha blåst attans hela helgen kunde vi inte hålla oss när det mojnade framåt kvällen. Raskt lite käk i magen innan bilen packades med fiskeprylar, och kosan sattes mot Landskrona. Regnet hotade, men infann sig aldrig. Första stoppet gav ett par små gynnare.
Nästa ställe gav även det bara smått, även om några låg på gränsen till att vara godkända, men fick gå tillbaka för tillväxt.
Vilket kompenserades med att Mihaela på nästa ställe klipper till med en fin fyrakilosfisk. Vilt fightande och härligt spöböj innan den kommer i båten. Fiskaren är överlycklig, och morgondagens middag är säkrad!
Vilket måsarna förstod ganska snabbt. Man kunde se hur dom dräglade medan vi rensade fisk.
Kort och gott, ett perfekt sätt att avsluta kvällen på, och vi glider in i hamnen lagom tills att det blir mörkt.

Sommargädda

Julivädret bjuder onekligen in till höstlika aktiviteter. Mats och jag tog en tur till vårt grannlandskap för att se om det fanns någon gädda. Det började ganska bra med att Mats drog på en gädda i första kastet.



Sedan blev det trögare, jag knäckte mitt nya spö, troligtvis för att jag inte hade tryckt ihopa delarna riktigt, hanen på holken hade blivit en cm kortare men spöet gick att sätta ihop igen. Vadningen var tuff men det var positivt att sommarmuggigheten inte hade inträffat, fjolårets "svartskit" hade inte inträffat. Efter ett tag så knäckte jag spöet igen, det var ingen bra dag, dags för omgruppering och nytt ställe.



Den kraftiga sydostvinden styrde oss mot ett av klubbens toppställen, i lä av en stor udde men där var vattnet riktigt muggigt och de sista två timmarna gav bara en enda gädda. Sammanfattningsvis så kan man säga att det är lite svårare att hitta ställena på sommaren men fortfarande är det helt möjligt.

Silvervägen

För någon vecka sedan kom vi hem från en veckas fiske i Norrland. Det som skilde årets tur från föregående var att fruarna var med. Åsa och Åsa var dock mer intresserade av vandring än fiske, vilket inte hindrade dem från att då och då böja sina spön.

Mängden mygg i år var betydligt mindre än i fjor. Detta stod inte ivägen för att dagens proteinbehov, på rätt ställe, kunde tillfredställas genom att med öppen mun ta ett djupt andetag.

Myggmedel var alltså att rekommendera. Att som vi gjorde klockan elva på kvällen, efter en god middag med tillhörande dryck, ge oss ned till sjön i kortbyxor och utan myggmedel kan väl närmast liknas vid ett Norrländskt svar på japanernas kamikaze. Dock var det (nästan) värt det då vi efter en kvarts fiske hade fångat flera slemmisar och några borrar.

Naturens skönhet kan emellertid inte underskattas. För att hedra denna tog Danne på sig sin allra finaste frackskjortan. Här ses han posera i en av de bättre forsarna där flera fina kilosharrar fastnade för våre flugor.

Vi lät oss oxå flygas ut till ett par olika ställen för att fiska öring i ostörda vatten. Det första var dock inte så ostört. Två gäng om fyra personer hade tagit sig dit med flytringar och trots förbud fiskade de spinn precis framför oss. Därför flög vi ut ytterligare en gång och nu var vi verkligen helt för oss själva.


Vi började fiska i strömmen vid sjöns utlopp som höll oändligt mycket fisk, modell mindre. I sjön var de litet större, upp till ett halvkilo. Precis innan planet kom för att hämta oss fick vi denna sköneten som fint minne från turen.

Helgcamping...

....vid Ringsjön. Trögt fiske med en knippe abborrar som enda resultat, resulterade i tortillas med lök och flankstek, nersköljt med rödvin.


Tyvärr ganska blåsigt, så det är tufft med elmotorn. Mycket driftfiske och trolling gäller, och vi ser fram emot det tidiga morgonfisket.

I Åreskutans skugga

Precis som förra året så fick vi tillgång till fiske i en stängd sjö i Åretrakten. Förhoppningarna var stora och de blev inte mindre när jag hade säkrat dagens middag med två rödingar redan innan Ola hade hunnit tackla upp.



Ola knorrade en del och det blev inte bättre när jag ganska snabbt drog på ett par fina Öringar.


Så småningom kom även Ola i gång med fisket och han kom snabbt i fatt med rödingarna. Dock så hade han fortfarande fjolårets förbannelse att han inte kunde få upp någon öring. Närmast var en fin fisk som hoppade meterhögt och man kunde se hur draget kom flygande genom luften.

Till slut så gick det så äntligen vägen och en öring förbarmade sig att sitta kvar på Olas krok och förbannelsen var bruten.

Vi hade hoppats på samma tur som förra året då vi träffade kläckningen av de stora dagsländorna, Rocken som det heter här uppe. Då hade vi ett fantastiskt torrflugefiske men nu så blev det endast några halvhjärtade försök. Bättre tur i dag kanske men det viktgaste är att det vankas rögad öring och röding till middag.

Gäddfiske så in i vassen.

Favoritsjön i repris, liksom förra året var fisket koncenterat till de grunda partier med vass, näckrosor och nate. Fisket blev intensivt, främst med fluga och buzzers. Tekniken var enkel, så långt in som möjligt med betet bland grönsakerna. Huggen var många och ofta rätt aggressiva.



Ola drog på den största gäddan på fluga mitt framför videokameran och vi fick allt på film från krokning till våt avskedskyss. Tyvärr är filmen för stor att publiceras här, den kommer att visas på en videoafton i höst. För andra gången på resan så träffade vi Björn, denna gång i uppstoppat skick.

Dammån baklänges

Nu var det dags att dra nerströms i Dammån och sedan ner till Ockesjön. En sjö som under åren har visat sig producera stora gäddor och fina abborrar.

Efter ca en km så kommer man fram till ett deltaliknande landskap där stora träd har spolats ut av vårfloden. Vattnet var tidvis så grunt så att Ola fick gå av båten och dra oss fram. Vi hade fått tips om en nästan stängd vik som skulle hålla bra med fisk men med dagens vattenstånd var det helt omöjligt att komma in. Ockesjön är ju egentligen bara ett sel i Indalsälven och denna är tyvärr korttidsreglerad.


Viken utanför vår stängda vik var däremot extremt djup och kanterna var spännande att fiska av. Vi hade fått tips om bra abborfiske men det enda som hände var att Ola drog på en fin Gädda.


Vi hade även fått tips om bra ställen i den övre delen av sjön och vi började fiska oss uppför. Ungefär halvvägs så insåg vi att det skulle bli ett alltför stort projekt att ta sig hela vägen. Som tur var så började Abborrarna att hugga. Under någon timme så var det riktigt gott om fisk. Vi började med Hornet wobbler men ganska snabbt så blev det skeddrag. Några borrar fick åka med hem och vi skall käka dom i dag.

Den fördömda floden

Gårdagens fiske blev till en vildmarkstur med båt uppför Dammån (damned river?)

Med tanke på förbannelsen så var det bäst att grunda med en "lyckatill sup".

Det känns som total vildmark när man glider fram och överallt ser man spår av bäver.



Fisket var trögt och vi hade redan fiskat igenom de häftigaste hålorna innan Ola drog på en fin gädda. Tyvärr så satt den ena kroken i ögat så gäddan fick följa med hem för att bli havande. Grundområdet innanför bakvattnet gav även det en fin gädda.

Nu var koden knäckt och vi fiskade av varenda grundområde, med gott resultat. Tyvärr var det ganska tunnsått med grundområden utan ström.



Målet var den mystiska "Banjobron" en påkostad bro som inte verkar vara knuten till någon väg. Den utgör gräns för vårt fiskekort och vi stannade till för att rensa gäddan. Ola gjorde ett kast i bakvattnet bakom bron och drog på en riktigt stor gädda som klev av ganska snabbt.

Tio minuter senare så gjorde jag ett kast och en stor gädda hakade på, Ola var inte sen att påpeka att den nog var hans fisk som jag hade snott. Vi kunde senare konstatera att den vägde 6 kg.

Hela vägen hem så driftade vi och försökte med torrfluga, Ola lyckades riktigt bra och visar upp dagens största Harr.

Jakten på grundområden drogs till sin spets när Ola med mycket möda lyckades släpa in båten i en korvsjö.

Driftinfo klubbens hemsida

Som ni läsare säkert märkt så är www.skanskakustfiskeklubben.se inte tillgänglig. Leverantören av webbhotellet pumpar sedan igår ut vatten ur sina datahallar efter gårdagens myckna regnande. Vi vet ännu inte när hemsidan beräknas vara uppe igen.

/M

Norrlands guld

Så blev det äntligen dags för att fiska efter harr. Något som med åtanke på färgen närmast kan kallas för "Norrlands brons"

Vi tog båten ut till Hästön och började fiska direkt.


Fisket började bra med en hel del småharr.


Ola hittade dock någon lite större fisk.


Det blåste bra och jag var sugen på att testa "dappingfiske" med mitt nya Tenkaraspö. Eftersom jag inte har förstått vad flossad lina innebär så körde jag med polygarn, avsett för flugbindning. Faktiskt samma garn som utgjorde vinge på flugan. Vinden gjorde att det blev ganska god räckvidd. Tekniken är att låta flugan dansa på vattenytan utan något drag från fluglinan, man kan se hur den vita linan står rakt ut i vinden.


Alltefter som det mojnade så funkade inte dappingfisket alltför bra och när Ola kom ut till flaket så hade han klart bättre fiske.

Det blev sent och dags att åka hem men innan det varva ner med just Norrlands guld...

Närkontakt av tredje graden

Det blev ytterligare en dag i båten, vi åkte på exkursion i en liten outforskad å och vi hade som mål att ta oss upp till en närbelägen sjö. Vattendjupet och mängden grönsaker i vattnet gjorde det nödvändigt att använda ytbeten. Buzzers och poppers som har legat overksamma i åratals kom till nytta.



Attackerande gädda gjorde ytbetesfisket riktigt spännande.



Ola med en riktigt häftig abbore på över kilot.



Ola drog även dagens största gädda, lite senare så tappade han en ännu större.


Själv så fick jag nöja mig med lite mindre gäddor.