Den stora utflykten

Gick till vikarna med fula namn, långt söderut. Start i gryningen och konvoj körning.






I dag var vädergudarna på vår sida och som det sedermera visade sig även på fiskens.






Väl framme så märkte vi att det inte fanns någon avdrift att tala om, jag hade hamnat i båt 10 med trolling-Bert och FoF Peter. Sakta men säkert började de andra båtarna rapportera sparsamt med fisk. Jag hade ett tjonghugg på min lilla savagegear men annars så var det väldigt lugnt. Bert var tvungen att hålla fart med motorn hela tiden, om det var det, trötthet eller övertro på Rolfsöy som fick oss att dra 20 distans rakt norröver skall jag låta vara osagt.






Väl där så var det samma sak, om inte ännu lugnare. Tidvattenstabellen indikerade ebb och vi låg blixt stilla. Bert verkade fortfarande orolig och ganska snart så föreslog han att vi skulle åka hem, "ingen av dom andra båtarna hade ju fått något". Jag kunde räkna till ett tiotal men han hade bara uppfattningen om högst 5.





Trots att jag menade att strax skulle strömmen komma igång igen så blev det som kaptenen bestämde och kl 13:00 var vi i hamn. Skönt att vila och tid att förbereda kvällens hälleflundramiddag.


Gott om plats i köket tvinade fram annorlunda arbbetsställningar.



Kvällens middag blev super, trots det norska potatismoset. Lustigt att svenskarnas 60-tals maskiner för tillverkning har hamnat i just Norge.



Fisket kom mycket riktigt i gång och med den trend som jag startat med mete, kom ett hyfsat antal flundror upp, den största på halvannan meter. Nu var det inte jag som slet med rensningen.

- Posted using BlogPress from my iPad

Location:Havöysund,,Kongeriket Norge

För säkerhets skull.....

......så körde vi samma fisktomma repa som dagen innan. Runt Måsöya och den stora läviken söderut. Nordvästan låg på och vågorna gick höga. Det kändes likadant som dagen innan också, vi hade inga hugg men grannbåten hade något enstaka. Ordinarie guide, Uffe var tvungen att köra till Alta med en krasslig deltagare så trolling-Bert fick rycka in och det gjorde han med all heder i behåll.






Måsöy är ett vackert litet samhälle med kyrkan mitt i byn. I bakgrunden kan man se Havöy med sina karaktäristiska vindmöllor.

Efter ett tag började dom flesta att misströsta och gå över till sej och koljafiske med Wiggler-drag. Jag körde med diverse specialare som dropshot, jiggspinnare och megafluga. Ju längre som dagen led så kändes allt hopplöst.



MKB-Mats fick upp en hyfsad sej som blödde kraftigt, den var på ca kilot så jag föreslog att han skulle spara den så att jag fick testa mitt metetackel. Sagt och gjort fram med "sista utvägen".

Vinden hade nu mojnat tillräckligt för att vi skulle kunna testa en grynna, ca tio minuter bort. Efter en skakig tripp var vi framme och min tacklade sej gick överbord. Första driften kom lite långt ut och andra gången hamnade vi perfekt.

En stenhård stöt i spöet och sedan full kalabalik, det märktes snabbt att detta var en riktigt stor fisk. Lyckligtvis så hade jag aktern och kunde sitta ner under fighten. Först en gång till ytan, misslyckad gaffning och snabbt så blev jag av med all lina som jag hade vunnit. Samma procedur en gång till och det var extra nervöst eftersom vi hade sett att trekroken satt ytligt med bara den ena kroken fast.

Efter ett hårt jobb av Bert och Kjell så lyckades vi baxa besten ombord. Den var så stor så att jag omöjligt kunde bära den ensam.



Ett par drifter till och sedan i hamn. Nu återstod bara det tvivelsamma nöjet att rensa besten.


Det var kallat till stormöte så ganska snabbt blev jag ensam kvar på bryggan i skymningen. Ensam och ensam, det var ju några måsar också. Ju längre som skymningen fortskred så blev dom allt mer närgångna.

Jag blev snabbt tvungen att försvara mitt byte. Så fort som jag lämnade min plats för att hämta plastpåsar eller något annat så fick jag köra med örn-tricket. Det måste sett komiskt ut med en ensam man, viftande med armarna på en brygga. Det blev ännu värre, till slut så stod jag med högtryckstvätten, höll den som en kulspruta på Rambo-vis och mejjade ner måsjävlarna.

En skakig värld

Efter fredagens kuling så var det äntligen dags för lite fiske. Från början så ställde vi kosan österut, det var bara ett litet sund så skulle vi kunna fiska i lä. Tre båtar blev snabbt till två, då dom seriösa grabbarna vände strax efter vi hade mött vågorna.




Kvar var bara två båtar, tvåan och ettan. Vädret kändes bättre så vi rundade Måsöya på utsidan. Vågorna gick så höga så att grannbåten försvann i vågdalarna.




Återigen ökade vinden och det var svårt att fiska på rätt sätt, ett antal koljor kom upp och till och med en rödspätta, ingen kveite.




Till slut så förbarmade sig fiskeguden och MKB-Mats fick en liten flundra. Nu var vädret riktigt risigt med störtregn, hagel och hårda vindstötar. Resan hem blev riktigt tuff, jag snurrade en tamp runt ena handen för att inte ramla över bord. Tvåan fick en ännu tuffare resa i rak motvind. Väl i lä så drog vi på för fullt för att rensa ut motorerna, vi lyckades faktiskt att köra på en fiskmås.






Rorbuerna (stugorna) ligger fint vid vattnet och båtarna rakt nedanför.



Det kändes rätt skönt att få fast mark under fötterna efter denna skakiga dag. Ännu skönare var det att öppna "kassaskåpet" och ta fram varsin exklusivt dyr norsk öl.



Posted using BlogPress from my iPad

Location:Havöysund,Kongeriket Norge

I lä från en sopcontainer

Ingenting kunde hindra oss, vi måste ut i kväll. Efter att ha degat hela dagen och till viss del ångrat att vi inte tog chansen att åka ut i morse, då vädret var drägligt, så fick vi ett ryck att prova på lite fiske i hamnen utanför stugan.



Vi hade helt klart missbedömt läget och trodde att det skulle räcka med vindtäta kläder, som ni ser så hade de andra grabbarna valt flytoverall och det var nog lite smartare. Det iskalla regnet kom horisonellt i femminuters chocker.



Hur som haver blev det en del fisk men efter ett tag blev det så odrägligt så att jag sökte lä bakom en sopcontainer. Strömmen i sundet var häftig och man fick jobba hårt för varje fisk.



I bakgrunden skymtar våra stugor. Strax efter bilden togs så hade jag fått nog och drog mig tillbaks till stugvärmen. Sammanfattningsvis så togs det en del flundra av de båtar som kom ut på morgonens få fisketimmar. Det är bara att hoppas på att "laber bris" är rätt mycket mindre än "frisk bris" som det har varit i dag. Risken är nog tyvärr att det inte är så med fortsatt nordvästlig vindriktning. Regnet verkar dock förhoppningsvis vara avtagande.



Posted using BlogPress from my iPad

Location:Havöysund, Kongeriket Norge

Första flundran

Första flundran var självlysande och den hade otäckt många räliga fluoricerande fläckar. Man kunde lätt göra en koppling till närheten till Ryssland och de rostande atomubåtarna i Murmansk. Nu var det egentligen inte så mystiskt eftersom den kom upp i ett hams med grannens lina.



Hittills hade resan varit enligt plan, tre timmar vardera på flygplats, i luften och i buss. Bussresan gick igenom ett fascinerande landskap med först fjällbjörk och myrar, sedan kargt kustlanskap, vyerna var vackra och många.



Väl framme i Havöysund så var det lite kalabalik inna alla hade hittat rätt med boendet. Jag hamnade till slut tillsammans med Billy och en tandläkare från Laholm och dennes son. Det kändes ganska konstigt eftersom det ganska snart kom fram att jag var den MINST prylgalna i stugan. På bilden nedan så är det egentligen bara whiskyflaskan som tillhör mig, man kände sig hemma direkt.



Det kändes sedan helt ok att koppla av i baren med ett antal sjuttiospännsöl. Tidig morgon och vi for iväg mot fisket.



Jag hade hamnat i guidebåten och det har både för och nackdelar. Det var bästa lösningen för mitt onda knä, jag hade hela aktern för mig själv. Guiden, Uffe var väldigt mån om att vi skulle få fisk och det fick vi också. Grabbarna i fören fick bra med fisk direkt, det kändes nästan som om deras jiggar passerade fisken först så att dom fick första tjing så att säga. Till slut så drog även jag på en spätta och nu var det en riktig som inte var självlysande.



Tyvärr var den alldeles för liten så det var bara tid för en snabb bild innan den fick gå tillbaka. Jag fick senare en till och om man skall sammanfatta dagen så hade vi elva flundror i båten samt en fin torsk på 16 kg.

I dag är utlovat hård vind från nordväst så vi tar en välbehövlig sovmorgon. En fiskesemester består ju inte enbart av fiske.



Posted using BlogPress from my iPad

Location:Kongeriket Norge

Film från Norgeresan

Nu finns det en film från resan till Norge.

Avnjutes här: http://www.skanskakustfiskeklubben.se/index.php?page=skks-egna-filmer

Nya personbästa

idag var en bra dag. Först får jag på en fisk som visar sig vara nytt pers. 148 cm(45kg)

Medans jag återhämtar mig egfter en lång fight släpper Anders ner sin jigg på samma ställe och drar på en hiskelig fisk som mäts till 180cm(ca 80 kg).

Värk i rygg och armar efteråt kan meddelas.....

Fiskerapport från norge

Gårdagen resulterade i nytt personbästa. 124 cm och 23 kilo. Fem flundror kom upp i båten totalt.

Dagens fiske var lite trögare, endast tre flundror, den största på 120 cm.

Flundror i båten

Fem flundror kom upp i båten idag.

Största visade 100 cm precis(11-15 kilo) och skall avnjutas som kvällsmat

Ungdomsektionen

En blivande fiskarlärling man manligt kön såg dagensljus i Måndagskväll på Fulton 2,8.
Så nu får vi snart starta upp barnsektionen.....

//Anders E
Ps det gick bra och alla mår bra

Makrill utan tomatsås

Vi var fyra modiga grabbar som trotsade 10 sekundmeter och gav oss ut på sundet för det årliga sill och makrillfisket. Det gungade ordentligt, men fisken var på hugget och snabbt böjdes spöna av torsk.
Efter lite letande fann vi även sillen, och till allas vår förvåning även makrill. Johnny klapp tre stycken på samma häckla och var nöjd som en speleman.
Då vinden tog i ytterligare och ansiktsfärgen blev blek på någon av passagerarna, så begav vi oss i hamn vid lunchtid. Efter rensning av fisk, fiskesnack och lunch i hamnen bar det hemåt.

För min del är det första klubbturen med makrill i båten. Kanske detta är ett tecken på en vändning?

Norge...igen.

Efter att sommaren hittills gett mig 2st mindre lyckade veckor i Norge hoppas jag nu på den 3:e veckan i norra delen ska ge mig bättre lycka. Kan något av förra årets resultat upprepas blir jag glad. Har därför tagit fram den grova tafsen och krokarna för att knyta mig lite x-tra krokar till jiggarna. Är fruktansvärt sugen på att återigen känna tyngden av hälleflundra i andra änden av spöet....bara en vecka kvar :-)

Kameran och jag ....

..... är inte alltid på "speaking terms". Oftast glömmer jag den hemma. Som hämnd laddar den ur sig lagom till att de stora fiskarna skall förevigas. Till kamerans goda sidor hör att den är vattentät och kan användas under vattnet. Ett attribut som, trots att jag aldrig använt mig av det, tilltalar mig oerhört.

Nåväl, i veckan som gick stal Jesper och jag oss en eftermiddag med efterföljande förmiddag för att få en dos gäddfiske. SMHI var mycket säkra i sin prognos som innehöll sol och måttligt med vind. Som ni förstår fick vi rejält med regn och hård vind. Solen tittade fram några gånger, men inte på allvar förrän det var dags att åka hem. Själv påstår SMHI att de ligger på 83 % träffsäkerhet i prognoserna - frågan är var?

Fisket var emellertid bra och fisken höll fin storlek. Jag fiskade en hel del med stora skeddrag, vilket fungerade utmärkt.

Jesper använde, som vanligt, med förkärlek sina hemmagjorda wobblers. "Heartbreakern" levererade som den brukar.
Och här var det dags för en bild på en rejäl gädda. Men, just det, plötsligt var batteriet slut så vi får istället glädjas åt en fisk som är lika stor som ful.
Nu är batteriet fulladdat igen och kameran är redo för nästa fisketur. Bara att tillsätta fisk!

Massvis med borrar.....

.... har Ola på jobbet som tandläkare.

För att få omväxling så ringde han och var lite sugen på fiske i Vombsjön. Vädret var bra och vi lastade snabbt min båt med all utrustning. Vattnet var högt i sjön så det gick lätt att sjösätta.
På vägen ut så provade vi ett par mer eller mindre kända ställen utan ens ett hugg, massvis med båtar och ingen fisk. I förtvivlan så sökte vi oss bort från resten av båtarna mot ett avlägset grund.

i första kastet så drog jag på en riktigt grann Abborre på ca 8 hg, fint tecknad och vi beslutade att ta en bild, innan Ola blev klar med kameran så sprattlade fisken loss och vi trodde att vi hade missat årets bild. På tal om det så blev Ola förvånad när jag nämnde att vi skulle kasta, han hade bara med sina nyriggade vertikaljiggar.



Nu så spelade det inte så stor roll eftersom det gick bra att kasta med vertikaljiggarna också. Ganska snart hade vi bra fart på 2-3 hektosabborrar. Ett par gäddor blandade sig också in i leken och det gick hårt åt jiggarna.



Det blåste ganska hårt och med tiden så beslutade vi oss för att prova ett ställe på vägen hem där vågorna skulle vara betydligt mindre.
Micke från byn och jag hade snackat om ställen och han nämnde en inressant grundtopp som vi beslutade prova. Redan i första kastet så drog Ola på en grann Gädda, i andra och tredje kastet stora superabborrar, allt medan jag försökte rigga upp mitt verikalspö med lite tyngre jigg.



Nu var det som om proppen gick ur, den ena storabborren efter den andra kom upp. Till slut var vi så mätta så när jag tar upp turens största på strax över kilot så bryr sig Ola inte ens om att ta en bild.

Det bästa fisket hade vi med ganska tunga jiggar och en spinnare som är ett mellanting mellan balanspirk och spinnare. Vi fiskade ganska djupt, 4-6 meter. Nöjda och belåtna så återvände vi mot hamnen i Björkaån.

Combat fishing....

...var inte det vi hade på agendan idag, men skaparens väg äro outgrundliga som man säger. Vi hade bestämt oss för en heldag på havet eftersom det var sista dagen på semestern. Havet var mer eller mindre kav lugnt, svag nordlig ström, och hopp om sill för inläggning stog på agendan. På väg ut såg vi massvis med båtar på den plats vi hade tänkt oss, så vi drar oss lite söderut för att inte störa eller bli störda av andra båtar.


Vilken missbedömning...så fort båtarna såg att vi stannade och släppte ner var det sju båtar som illrar direkt och svärmade runt vår båt. Vi pratar marginaler om halvmeter till meter när, och efter att Michaelas lina fastnat i först en båt som trängde sig och sedan en propeller, så kände vi att det var dags att ge upp. Sportfiskarna från vårt grannland där ölen flödar har helt enkelt ingen hyffs och vett alls. Så fort vi stannade och släppte ner var dom där med en meters mellanrum mellan båtarna. Och vi pratar inte bara plastbåtar i femmetersligan, utan även två mindre turbåtar som hade rammat min båt om jag inte kastat in backen. En halvmeters marginal.....

Nåväl, vi gav upp fisket bland dessa sötvattenspirater(må dom brinna långsamt....), och begav oss vidare för lite lunch och kontemplation. Kapten avnjuter ett stopp fin tobak i solen och drömmer om storfisken.

Efter en rejäl lunch bär det mot Ven och dess natursköna södra spets. Väldigt lite fisk, men verkligen underbart väder att mysa i. Solen värmer våra ansikten och livet leker.


Fisket då? Det var utmärkt, förutsatt att man vill ha torsk. En back full. Michaela var på hugget idag och avrundade med största torsken för dagen. Sillen som vi var ute efter var svårare. En stackare lyckades vi få och den skall Max(katten) få avnjuta.

Makrill? En myt....

Sillen är här

Idag bjöds min fader och lillebror på en sundstur med "storbåten". Medan jag sitter i båten och laddar spöna ringer klubbens göskung(Finn) och undrar om vi skall ta en tur på Ringsjön. Detta äventyr får sparas till en annan dag, och medans vi pratar dyker farsan och brorsan upp på bryggan. Blankvatten sol och svag nordgående ström gjorde att vi fick leta efter fisken ordentligt idag.
Men skam den som ger sig, och till slut hittar vi fisk, ståendes under stora fina sillstim. Således fylldes baljan snabbt med sill och torsk, och lillebror var mäkta stolt över sin första sundstorsk.

Makrillen lyste än en gång med sin frånvaro.

Gösses va' gös!

Skall jag komma ihåg fiskesommaren 2011 så är det för att det var då jag började fiska gös. Ett medvetet val har varit att fiska på ställen med mycket gös. Tyvärr har det oxå inneburit att storlekarna bara varit upp till tre kilo. I gengäld har jag kunnat testa olika tekniker och bygga upp ett självförtroende att ta med i framtiden på jakten efter "di store".

Här kommer litet bilder på kompisar som varit med på turerna och i flera fall blivit av med gösoskulden. Tyvärr saknar jag bilder på Ulf och Jesper trots att de varit med och böjt spön.

Först ut är nestorn i gänget - min farsa. Han fick mig intresserad av gäddfiske när jag var pöjk och trots att han inte fiskat gös tidigare, vertikalade han upp ett antal gösar. Näste man till rakning är min gamle kompis Krister. Han råkade av misstag jerka upp en gös i Stockholms skärgård, men nu fick han sin första vid riktat fiske. Samma dag tog vi flera gäddor mellan fyra och fem kilo samt några aborrar. En klassisk insjötrippel. Hulda visade sig ha handlaget för vertikalfiske trots att det var första gången och vi fick många dubbelhugg. Att fisket gick bra trots att "Nakenfiskarna" lurade i vassen kan vi bara tacka högre makter för. En annan som knäckt göskoden är Ola som här poserar i sin nya favorithatt till sin frus förfäran. Att den ger gott om fisk kan jag intyga och även om vi fick leta efter dem så blev det mycket gös i båten. Slutligen kommer ett inlägg i niqabdebatten appropå Mats kommentar till Olas blogg. Man tager en stycket gös, sprider fenan under ögonen och vipps - så har man en niqab. Vill man dölja det yviga håret kan den kombineras med "tropikkepsen" nedan.