2014-09-14

Örnfrukost

Nu är det så att vi inte äter örn till frukost, heller inte att örnen äter oss. Som vanligt blev det frukost med ägg och bacon men denna gång med en vidunderlig utsikt över Hanöbukten. Utanför så svävade två stycken majestätiska havsörnar inför våra ögon.


Gårdagens kvällsfiske går väl inte till historien som ett av dom bättre, en fådd och fyra slitna tafsar för egen del. Om det hade varit öring så hade det gett mersmak men nu handlade det om gäddor som tuggade i sig mina havsöringsflugor i rask takt. Förhoppningsvis så var det en fördel att jag körde med vanlig krok och inte saltvattensmodellen. Anders spinnfiskade och han fick upp sina gäddor. Sista gäddan högg när det var kolmörkt, eftersom jag inte såg den och med lite fantasi kan man kanske tänka att, det var nog en stor havsöring........

Till dagens fiske, vi röjde stugan och drog iväg till en av dom stora öarna, vi hade båda erfarenheter av helvetesvandringar på denna ö och jag hade till och med lyckats gå vilse med GPS. Nu visade det sig att vi menade ungefär samma ställe. Stigen var dock nyröjd och det var främst den vilda vegetationen närmast vattnet som krävde sin man, varje meter blev tuff, Anders önskade sig en machete.

Hård frånlandsvind gjorde att det blev vanskligt att hitta rent vatten. Allt skit som hade ackumulerats under sommaren fick plötsligt för sig att vilja dra till havs. Alla vikar fylldes av mjölkvitt vatten som doftade mer eller mindre av svavelväte. Svart skit, rosa skit och brandgul skit var andra färger som vi hann avverka. Skiten försvinner normalt med första höststormen så förhoppningsvis blir det bra till oktober.

Det blev till att fiska längst ut på uddarna, jobbigt eftersom det var ganska liten yta och det var långt till nästa udde. Ett par firrar och mycket svett innan vi avslutade med sen lunch på Karlskrona golfklubb.

Trevlig tur och vi har preliminärt bokat in stugan till nästa års havsöringsläger i April, förhoppningsvis så har gäddorna inte kommit ut till udden i lika stor utsträckning som nu. 

Avslutar med en liten filmsnutt från en gäddflugfiskares vardag och då är det ändå  0,90 fluorocarbon som går av.


3 kommentarer:

Tomas Jonsson sa...

Det är därför man kör wire.

/Tomas

IIB sa...

Jag har tyvärr provat dom flesta vajertafsarna och inte hittat något bra, dom flesta kryllade sig efter bara någon fisk. Titan verkade lovande ända tills man började använda DC-linor, sedan började den att plötsligt gå av mitt i ett kast. Än så länge har fluorocarbon varit ganska OK man måste bara ha lite koll på eventuella skador. Den aktuella tafsen satt på en reservrulle och jag kunde se att den var från tiden då vi inte kunde knyta FC tafsar, minst 6-7 år, kanske äldre. Jag borde kanske bytt innan.

Svårt det där med gäddtafsar för fluga, skall även testa 250 lbs kevlar, den används vid speedjigging efter veritabla tandmonster på sydligare breddgrader.

Tomas Jonsson sa...

Hej,

Ja fluorcarbon imponerar ju verkligen ibland när man fått bifångst vid t.ex. öringfiske.

Kör Berkley Nylon Coated Wire. Både 15 och 30Ib. Händer att den bockas lite vid hugg men går att bocka tillbaks.
Krullas lite ibland men det är bara att köra på (inte i närheten av andra wires) eller att coatingen släpper där gäddan gnagt bara att ta bort.

Den har varit överlägsen alla andra jag testat som liksom för dig krullar ihop sig till ett litet trassel och oftast efter bara en gädda.
Berkleyn har aldrig varit i närheten av att gå av. Kört bl.a både pafex, Drennan och visions wire.

Tappade en väldigt fin gädda i våras just i landningsögonblicket där vision wiren var helt utnött. Samma med pafexen slits väldigt fort. Har inget behov att wiren skall vara "sladdrig" nästan som en grövre tråd.

Många fnyser väl åt Berkley för det är inget "coolt" märke men den är lätt att smälta ihop, mjuk även vid 30Ib och billig. För 45kr rullen kan man även byta då och då :-).